Olyckornas tid

Olyckornas tid av Moira Fowley-Doyle är en spännande, romantisk och lite spöklik bok. Verklighet blandas med magi och drömmar (både vackra och hemska) och jag vet inte riktigt vad den kan jämföras med. Kanske ska den inte jämföras med något för boken är något alldeles eget och underbart.

Varje år i oktober drabbas Caras familj av något de kallar för olyckornas tid. Cara, hennes storasyster Alice, styvbror Sam och deras mamma råkar ut för konstiga olyckor. Allt från lite lättare skärsår till brutna ben och ännu värre. Så har det varit så länge som Cara kan minnas, hennes familj har förföljs av tragedier under hela hennes 17-åriga liv.

När boken börjar är familjen mitt i olyckornas tid och Cara har dessutom gjort en upptäckt. En tjej som heter Elise är med på alla hennes foton, alla. Hon tycker att det är otroligt märkligt, men när hon vill prata med Elise finns hon ingenstans. Elise brukar annars alltid vara i skolan och sköta om hemlighetsbordet. Där kan vem som vill skriva en hemlighet anonymt på en skrivmaskin, lägga lappen i en låda och i slutet av året ställs alla hemligheter ut. Läraren bakom idén tänker att alla har hemligheter, många har samma och genom att dela med sig är man mindre ensam.

Cara börjar i alla fall att leta efter Elise, men ingen verkar minnas henne eller veta vem hon är. Bara Caras syskon och hennes bästis, Bea tror henne och vill hjälpa. Cara, Bea, Sam och Alice är väldigt nära vänner. Det är bara Alices pojkvän Nick som kan komma emellan dem. Cara misstänker att Sam är intresserad av Bea och det känns konstigt på många sätt för henne. Sam är inte hennes riktiga bror, men de har växt upp ihop och hon bara får inte vara kär i honom. Ändå vill hon inte att han och Bea ska bli ett par. 

Men som sagt det är olyckornas tid och ingen går säker. Bea spår i sina kort att det värsta kommer att hända och det värsta är döden.




   

 

Ingenting och allting

Ingenting och allting av Nicola Yoon var en annorlunda och fantastisk läsupplevelse. Det fastän historien kändes igen. Det har kommit en hel hoper böcker där någon eller några är sjuka, döende eller har någon diagnos som gör livet svårt. Böckerna/genren kallas ibland sick lit och exempel på sick lit är: Förr eller senare exploderar jag, Om jag stannar, Jag, Earl och tjejen som dör, Innan jag dör, Var är Audry?, Tala är guld, 100 meter lycka och Resten får du ta reda på själv. Ingenting och allting är alltså ännu en och som de andra jag nämnt är detta också en jättebra kanonbok.

Maddy fyller 18 år precis när boken börjar och hon har aldrig lämnat sitt hus. Hon har en extremt ovanlig immunsjukdom som gör henne allergisk mot allt och alla. Hon bor med sin mamma och en sjuksköterska dyker upp varje dag för att vara med henne. Varje gång någon ska in i huset måste renas i en timma och gå förbi luftslussar som gör att de inte har med sig något utifrån in till Maddy.

Maddy försöker att inte längta efter det hon inte kan få som vänner, gå i vanlig skola (hon undervisas via skype), gå och shoppa eller ta en fika och att någonsin få en pojkvän. Hon lyckas ganska bra tills Olly flyttar in i grannhuset och deras blickar möts när hon tittar ut genom sitt fönster. Han kommer över till henne och knackar på, men hennes mamma säger bara att Maddy inte kan komma ut. Olly tror först att hon har utegångsförbud och mejlar istället. Så börjar de lära känna varandra genom att chatta och titta på varandra genom sina sovrumsfönster som nästan ligger mittemot varandra. Maddy försöker att inte bli förälskad, vad skulle det tjäna till, liksom. Men för första gången på länge börjar Maddy längta efter något/någon och undrar om hennes liv verkligen är värt att leva om hon inte kan utsätta sig för allt som finns utanför huset. Framförallt för Olly.

Dessutom, i boken finns förutom den vanliga berättelsen, deras mejl, listor som Maddy gör, teckningar m.m. Vilket ger boken ännu mer liv, jag gillart.  

        

Min bror monstret

Min bror monstret av Mårten Sandén är inte en skräckberättelse, det handlar inte ens om ett riktigt monster. Eller den som kallas för monster är inte ett monster, liksom. Men det finns andra som är det.

Benjamin bor ensam med sin storebror, deras mamma är död och deras pappa är försvunnen. Snake säger att pappan aldrig kommer att komma tillbaka eftersom han lurat fel personer. Snake är områdets kung, en småkriminell kille som vill bli en riktig gangster.

Benjamins storebror kallas för monstret eftersom han är en jätte, lång och stor. Men på insidan är han ett litet barn, han kan inte prata, utan använder lättare tecken, han är döv och gillar glass. Dessutom är han vrålstark och jobbar hos en stenhuggare vilket ger killarna lite pengar. Men det är svårt att få pengar till både mat och hyra, Benjamin går i skolan och tjänar inget, så de måste låna pengar av Snake för att kunna betala hyran nu när pappan är borta. Snake vill att "Monstret" ska hjälpa honom ibland, bara vara med och se hotfull ut när Snake gör sina gangster-grejer. Snake vet inte om att Benjamins bror inte förstår allt som händer och bara lyder det som Benjamin tecknar till honom.

Men när Monstret väl börjat hjälpa Snake är det svårt för Benjamin att skydda sin bror. Snake vill inte släppa dem och läget i gangstervärlden blir farligare och farligare. Benjamin börjar förstå att han och hans bror måste ta sig ut på något sätt.

Boken verkar utspela sig i en mörk stad, där våld löser problem och vettiga vuxna lyser med sin frånvaro. Jag tänker lite på Gotham city och undrar om inte Batman borde dyka upp och hjälpa lite.

ISBN 9789129699524